Fråga: Varför?!

För 7-8 år sedan fick jag en fråga från Oscar A. vad som har hållit mig i denna sport så länge. Första gången jag hade inte bra svar i denna sport. Jag tänkte på Oscar’s fråga länge efteråt och tills idag kunde jag inte hitta rätt svar! Detta är en hypotetisk och filosofisk fråga, är det en kärlek till denna sport eller är det något slags beroende i denna sport? Om är kärlek varför år detta så och om är beroende varför är detta så?

Pingis före och idag ?!

Min första kontakt med bordtennisboll började 1968 och har fortsätt tills idag. Det är inte mycket skillnad mellan pingis före och i dag. Pingis boll har blivit större idag (plastboll har mindre rotation med 30% och även hastigheten på bollen har minskat avsevärt). De som tillverka bordtennisutrustning försöker kompensera dessa brister (bord, stomme och gummi blir mer och mer snabbare i sina egenskaper …). Detta tvinga spelare att anpassa sig hela tiden till nya material och en ständig förändring i deras teknik (så för att dagens spelare ska komma till den nivån av spelare som spelade med mindre boll och snabbare boll, snabbre gummi som hade dagligen limning av samma gummi).

OBS!

I dagens erbjudande av bordtennis material vi har stor val (detta är som om du kom till regnskogen och letar efter något som personligen passar till dig bäst och det är frågan om alla frågor). Professionella spelare har mindre problem att välja material men de som spela som motionärer, amatörer och nybörjare har stora problem att välja rätt material för sig själva…

Träning före och idag?!

Träningen skiljer sig inte mycket i dagens förhållanden och tidigare. Tränare måste utbildas mycket mer idag än tidigare (jag kan säga vardaglig utbildning), tränare tvingas på grund av valet av bordtennis material … De måste hitta hela tiden nya metoder och metodiska tillvägagångssätt för en individen varje dag, om de inte gör det, de är bara där för att hålla bara viss ordning och disciplin på träningen (om någon vill ha titeln som tränare gäller regeln om daglig utbildning, om tränaren inte gör det då, han har titeln som ordningsvakt på träning).

Zdenko talar svenska och kroatiska-serbiska-bosniska flytande och kan också kommunicera på norska, ryska, slovenska och makedonska.

Text av Zdenko Jurčević